Passion och Nöd

Paulus sitter här i fängelse i Rom och driven av Anden skriver han brevet till församlingen i staden Filippi som även kallades för ”lilla” Rom på den här tiden. Även här rådde en stark kejsarkult så det både offrades och tillbads till honom för beskydd. Man såg Kejsaren som en Gud i människogestalt så vi kan förstå att förföljelse alltid fanns som ett hot. Nu uppstod en församling där på Andens ledning för att Gud hade gett Paulus en syn att åka till Makedonien och predika Evangeliet där (Apg 16:9-10) Paulus hade både en passion och en nöd i sitt hjärta när han skriver. Jag tror det här brevet är tidlöst det kan hjälpa oss i vår tid också.

Paulus budskap gick ju tvärtemot kulturen här i staden för evangeliet säger ju att Jesus Kristus är Herren (Kyrios) och inte Kejsaren. Det ledde till svår förföljelse av de kristna under de första århundradena. Trots det kunde de troende inte besegras utan budskapet spreds över hela området och hemligheten låg i Andens Kraft. Jag tror att vi som håller fast vid Evangeliet och har Jesus som Herren måste vara beredda på både hån och förakt för Jesu skull.

Apostel Petrus skriver så här:
1 Pet 4:12 Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. 13 Nej, gläd er ju mer ni delar (Koinonia) Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. 14 Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er.

Jag kommer att ta upp detta senare i studiet men “Koinoneia” handlar om att Jesus delar sitt hjärta med dig genom Tron, Det skapar både Passion och Bedrövelse och nöd på en gång

Då kommer hans härlighet att uppenbaras för oss. Det är då Gud gör saker som bara en Allsmäktig Gud kan göra och ingen människa. Han skapade en väg för Israels barn genom havet i en omöjlig situation till exempel. Vi läser ett stycke i filipperbrevet och lägger ut texten lite.

Fil 3:7 Men allt det som var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 Ja, jag räknar allt som förlust, därför att jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. (Gk: Kyrios) För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som avskräde för att jag skall vinna Kristus 9 och bli funnen i honom, inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tro på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. 10 Då känner (Gk: Ginosko) jag Kristus och kraften från hans uppståndelse och delar (Gk: Koinonia) hans lidanden genom att bli lik honom i en död med honom, 11 i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.

Paulus satt också fängslad för att han trodde på Jesus som Herren (Kyrios) Förut var han ansedd bland Judarna genom sin kunskap. Nu har han förstått att han missat hela målet med sin kunskap han läst sig till i Gamla Testamentet. Hans kunskap kunde aldrig leda honom till rättfärdighet bara den tron som han fick sig tilldelad av nåd. Därför är tron aldrig något vi kan ta oss den måste uppenbaras för oss. Sedan måste den uppehållas för att växa i oss den kan aldrig skiljas från personen Jesus Kristus vår Herre (Kyrios) Vi får en levande rättfärdighet i våra hjärtan som börjar ge vårt hjärta ljus. Rättfärdighetens Kung börjar nu uppenbara saker i våra hjärtan som vi omöjligt kan få se utan honom. Det är framför allt 2 saker:

1/ Vad finns i mitt hjärta? (Koinonia)
2/ Vad finns på hans hjärta?
(Koinonia)

1 Kor 1:8 Han skall också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår Herre Jesu Kristi dag. 9 Gud är trofast som har kallat er till gemenskap (Gk: Koinonia) med sin Son Jesus Kristus, vår Herre.

1/ Styrka och Bygga upp er (Ett hus som består skakningar)
2/ Då skall ni inte kunna anklagas (Laglöshet – Orättfärdighet)
3/ Gud är Trofast eller Tro (Hans Härlighet)
4/ Kallat er till ”Koinonia” med Jesus Kristus vår Herre (Guds ansikte)

Här står det alltså att Gud är både tro och trofast! Det är alltså något som finns i Guds eget väsen i hans härlighet. Ordet Tro och Trofasthet är samma ord på grekiska! Låt oss titta på vad det innebar att Gud uppenbarade sin härlighet och sitt ansikte för Abraham.  

A/ Herren uppenbarade sig och sa jag är ditt försvar och din skatt (1 Mos 15:1) B/ Herren bjöd in honom att vandra inför hans ansikte då skulle han vara perfekt (1 Mos 17:1) C/ Abraham trodde på Gud det räknades honom till rättfärdighet (1 Mos 15:6)(Rom 4:3)

Ordet ”trodde på” används i hebreiskan som ”styrka och bygga upp” (1 Mos 15:6) Samma ord används i grekiskan som ”tro och trofasthet”. Gud måste placera någonting som finns i hans eget väsen i hans egen härlighet i oss. Vi kan omöjligt äga eller ta Guds härlighet den kan bara placeras av nåd i oss som en fri gåva från Gud att förvaltas. Detta är frestelsen ormen kört med ända från Edens dagar: Du kan äga den!

EF 2:4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta.6 Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, 7 för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. 8 Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva (Doron: Gåva eller Offer) är det, 9 inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. 10 Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.

Gud gav oss fallna människor en gåva eller ett offer! (Doron) Jesus Kristus uppstod från de döda och gavs hela härligheten från Gud. (Heb 1:1-3) Han är både Människosonen och Guds Son samtidigt i samma person. Om tron redan fanns i oss eller var någonting vi kunde utveckla genom att studera bibeln så skulle vi ju kunna berömma oss av den. Biblisk tro måste vara någonting som endast existerar i Guds egen person som ges oss av bara nåd. Därför kan ju ingen komma in i Jesus Kristus om han inte väcks så han får del av samma andliga liv som Jesus Kristus äger i sig själv.

Vår ande måste få liv för att kunna ta emot inspiration ifrån Gud. Det som finns i Gud kan aldrig tas emot på annat sätt vi är skapade för att vandra i Guds Tro eller Trofasthet. Jag tror att det är just av denna orsak grekiskan så tydligt beskriver: Det är Jesus Kristi Tro eller Trofasthet det handlar om och detta är Guds nåd. Det är bara genom hans tro vi kan ta emot mer av det som han äger i sin härlighet i våra hjärtan i vår ande.

Joh 16:13 Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. 14 Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er. 15 Allt vad Fadern har är mitt. Därför sade jag att han skall ta av det som är mitt och förkunna för er. (Du skall få kunna uppleva innehållet)

Från Anden kommer det som är i Guds eget väsen in i din ande. Vem äger det? Jesus Kristus!

  • Hans Trofasthet
    Hans Tro
    Hans Styrka
    Hans Uppbyggnad
    Hans Kärlek

Jesus Kristus är alltså den som äger all härlighet och från honom utgår allt som församlingen behöver genom Nåd. Vet du att det står att han tilldelar var och en av oss ett mått av tro genom sin Nåd.

Rom 12:3 Ty i kraft av den nåd som jag har fått säger jag till var och en bland er: ha inte högre tankar om er själva än ni bör ha utan tänk förståndigt, efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en. 4 Ty liksom vi i enkropp har många lemmar och alla lemmarna inte har samma uppgift, 5 så är vi, som är många, enkropp i Kristus, men var för sig är vi varandras lemmar.

Här ser vi att Paulus har fått Nåd! Genom den Nåden får vi ett mått av Tro! Ser du att den Tron finns i Guds eget väsen alltså i Jesus Kristus. Vi läste nyss att Anden tog av det som tillhörde Jesus Kristus församlingens huvud och uppenbarar det för oss var och en av oss. Som jag tog upp i Kungsbacka sist vi kan bara förvalta aldrig äga! (1 Kor 4:1-2)(1 Kor 4:7)(1 Kor 13:4)

När vi startade med Filipperbrevet 3:7-11 talade ju Paulus om Tron! Vet du att där står det på grekiska att det är Jesu Kristi Tro! Exakt sammasak står det i Gal 2:16 Gal 3:22 Rom 3:22 + 26. Om jag får del av den Tron som han äger av nåd får jag samtidigt del av hans kraft men samtidigt gemenskap med hans lidande. Det grekiska ordet här för lidande kan beskrivas både som en stark passion som en stor bedrövelse på en gång.

Jag sa ju att när Herren kommer in i våra liv så börjar han uppenbara sig för oss. Vi får förstå att Guds Rättfärdighet är livsfarlig för den som står utanför. Gud måste döma världen annars är han ju inte Gud en Rättfärdig domare.

1/ Vad finns i mitt hjärta? (Jag äger inget inte ens nöd för de förlorade)
2/ Vad finns på hans hjärta? (Gud äger allt vi behöver för uppgiften)

Gud måste alltså ge mig ett mått Tro till att börja med. Med det måttet av Tro följde två saker sa vi nämligen en delaktighet i Kristi lidande (Fil 3:7-10) Detta ger oss bilden av en brinnande eld från Jesus Kristus som han kom till Jorden för att tända (Luk 12:49-50)

När skedde det? Vilken högtid? Påsken! Jesus Kristus är Guds Påskalamm! Detta är alltså något som gäller församlingen idag också sa Paulus till Korintierna. (1 Kor 5:6-7)

Luk 22:14 När stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. 15 Och han sade till dem: “Jag har längtat mycket efter att äta detta påskalamm med er, innan mitt lidande börjar. 16 Ty jag säger er att jag inte kommer att äta det förrän det får sin fullbordan i Guds rike.”

Påskalammet här var helt och hållet grillat i Eld
Hans lidande här ”Passion och Bedrövelse” för församlingen och för en förlorad värld
Detta kommer att uppfyllas i Guds Rike det vill säga i Anden.
Det är detta lidande ”Passion och Bedrövelse” Paulus menar (Fil 3:10)
Laodicea saknade Elden! De stod utanför dörren till Guds Rike! Vad var det för måltid som skulle ätas tror ni? Det var den lärjungarna åt som skulle uppfyllas i Guds Rike (Anden)

Upp 3:20 Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.
Det handlade om Eld! Det handlade om Lammet! De saknade den sanna elden ”Passion och Bedrövelse” på en gång. Detta är det enda som kan få oss att följa lammet vart det än går! Det är Guds Kärleks eld i våra hjärtan som griper oss!
För att det skall kunna bli en äkta påsk måste det finnas en äkta eld. Det måste finnas en äkta gemenskap och det måste finnas ett slaktat påskalamm. Nu skall vi se på påskens uppfyllelse i Anden och tänk på Egypten nu och vår förlossning från världen.

1/ Huset måste först rensas från surdeg (Villoläror ondska)
2/ Lammet skall slaktas och blodet på dörren (Rättfärdighet – Ägande)
3/ Israels barn hade ljus i sina hus (Kunskap om Gud)
4/ Israels barn åt lammet (Passion och Kärlek)
5/ Israels barn åt samtidigt bittra örter (Smärta och bedrövelse)

När vi nu kommer till slutet av den här tidsåldern så skall vi kämpa för den tro som en gång överlämnats åt de heliga. Jag har ju flera gånger beskrivit nu att tron är någonting som finns i Guds eget väsen i hans härlighet. Nu har Jesus Kristus fått all Guds Härlighet i sig själv! Anden tar det som tillhör Jesus Kristus och vi kan få uppleva innehållet om vi förstår att vi bara förvaltar det.

Jud 1:3 Mina älskade, fastän jag är mycket ivrig att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödvändigt att skriva till er och uppmana er att fortsätta kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. (Att förvalta)

Lägg märke till att samma sak skrivs här som i Fil 3:7-11 Om ni har en sann tro som är er tilldelad från honom och inte tagen har vi alltså delaktighet “Koinonia” med hans lidande.

Fil 2:1 Om ni nu har tröst hos Kristus, uppmuntran av hans kärlek (Passion och Hänförelse) och gemenskap (Koinonia) i Anden, om medkänsla (Sympati) och barmhärtighet (Affektion över andras lidande) betyder något, 2 gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och genom att vara ett i själ och sinne. (Genom Tron) 3 Var inte självupptagna och stolta. (Surdeg) Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva. 4 Se inte på ert eget bästa utan tänk på andras. 5 Var så till sinnes som Kristus Jesus var. 6 Fastän han var till i Gudsgestalt, räknade han inte tillvaron som Gud såsom segerbyte 7 utan utgav sig själv genom att anta en tjänares (Doulos) gestalt då han blev människa. Han som till det yttre var som en människa 8 ödmjukade sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.

Janne Ohlin – Parousia Mission – Göteborg

This entry was posted in BIBLE STUDY, DISCERNMENT and tagged , , , , . Bookmark the permalink.