Vägen går genom öknen

Vägen går genom öknen

Predikan: Elvor Ohlin
Parousia Mission
4/10-2020

När jag var i bön för Emanuelskyrkan i Kungsbacka innan vi skulle dit förra veckan, fick jag se en syn. Jag upplever att den också gäller oss och alla som går Guds väg.

SYNEN: Jag såg en rak stig, en smal väg framåt. Det var skymning och ganska mörkt överallt. På båda sidor av vägen såg det väldigt ödsligt ut, som en torr öken. Vid sidan av vägen stod ett tydligt vägmärke – en vägstolpe målad röd på övre delen. Längre fram kommer som en tydlig gräns eller avgränsat område, något helt annat och helt nytt. Där är sädesfält /skördefält på båda sidor om stigen. De har “vitnat till skörd” (Joh 4:35).
Budskapet är: ”Fortsätt bara rakt fram. Herren ska leda er in i sina löften.”

När jag berättade för ordföranden, sa hon förvånad: ”Det stämmer nog… vi upplevde samma sak igår i bön.” När hon berättade vad de hade upplevt att Herren talade, var det precis samma som i synen. Gud bekräftade därmed på båda håll.

Jag visste att det står om vägmärke i en vers i GT och gick dit (Jer 31). Texten beskriver Israels församlande och frälsning i den yttersta tiden (Jer 30:24) men allt som är skrivet är till undervisning för oss.

Rom 15:4 Ty allt som tidigare har skrivits är skrivet till vår undervisning, för att vi genom den uthållighet och tröst som Skrifterna ger skall bevara vårt hopp.

Vi läser:
Jer 31:3  Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: “Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd förbliva [mashak = fortsätta, att dra (till sig)] över dig.

(Hebreiska) …därför har jag dragit dig till mig med min nåd [godhet].
Jesus sa:
Joh 6:44  Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar [grundtexten betyder kalla på, förmå att komma (inte att släpa med sig ngn)] honom…

Ibland måste vi vänta in att Gud drar människor. Det är lätt att vara för ivrig och bli otålig.
Jer 31:4  Än en gång skall jag upprätta dig, så att du blir upprättad, du jungfru Israel. [“Än en gång skall jag”, de orden upprepas tre gånger för att beskriva det Gud kommer att göra av förnyelse]

”Herren uppenbarade sig”
Uppenbarelsens syfte är att visa vem Gud är.
Jesus frågade en gång sina lärjungar:
Matt 16:15  …vem säger ni att jag är?” 16  Simon Petrus svarade: “Du är Messias, den levande Gudens Son.” [för judarna var det samma som att säga “du är Gud”] 17  Jesus sade till honom: “Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat [grundtextens apokalupto betyder en slöja dras undan, en dold sanning blir avtäckt] detta för dig, utan min Fader som är i himlen.

”Med evig kärlek har jag älskat dig…”
Uppenbarelsens syfte är att tala om hur Gud är.

”Än en gång skall jag upprätta dig…”
Uppenbarelsen talar om Guds vilja /Guds rådslut /Guds plan.
En sann uppenbarelse kan förklara bibelordet men den kan aldrig gå emot Bibelns budskap eller gå utanför Bibelns gränser.  

Gud kan tala på många sätt. Han kan ge löften genom ett bibelord, ett direkt tilltal, en profetia, en dröm eller en syn. Gud talar inte för att roa oss men han vet vad vi kommer att möta.
Min egen erfarenhet: Många gånger har det varit ett löfte som Gud har gett, som har varit hjälp för att inte ge upp. Guds levande ord och löften är det som har burit genom allt. Om vi står inför en svår väg kan vi få desto starkare löften. Gud visar och lär oss att inget är omöjligt för honom.

Jeremia fick fortsätta profetera och uppenbara Guds plan för framtiden:
Jer 31:7  Ty så säger HERREN: Jubla i glädje över Jakob, höj fröjderop över honom som är den främste bland folken. Brist ut i lovsång och säg: “Fräls, HERRE, ditt folk, de som finns kvar av Israel.”

Gud talade om återkomsten till landet och omvändelsen till Messias Jesus innan förskingringen ens hade börjat. Uppfyllelsen pågår nu. Det är Gud som drar det judiska folket tillbaka till landet och till sig själv.
Jag läste på den Messianska hemsidan OneforIsrael att 35 000 israeler ser deras videos om evangelium om Jesus på nätet varje dag (!).

Gud sa till mig i bönen en gång när jag bad och bad enligt ett löfte, utan att se något hända: ”Du kan tacka mig redan nu.”
Här säger Gud genom Jeremia: ”Jubla i glädje över det jag kommer att göra!”

Jer 31:9  Gråtande skall de komma, men jag skall leda dem där de går bedjande fram. Jag skall föra dem till vattenbäckar [den helig Andes tröst och hjälp] på en jämn väg [yashar = jämn, rak (väg)] där de inte skall stappla. Ty jag är en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son. 10  Hör HERRENS ord, ni hednafolk, och förkunna det i kustländerna i fjärran. Säg: Han som skingrade Israel skall också samla det och bevara det som en herde bevarar sin hjord. 11  Ty HERREN skall befria Jakob och friköpa honom från den som är starkare än han. [befrielse från världsmakten men ytterst och andligt är det befrielse från djävulen makt] 12  De skall komma och jubla på Sions höjd och strömma likt en flod till HERRENS goda, till säd, vin och olja och till unga får och oxar. Deras själ skall vara som en vattenrik trädgård [frälsta och uppfyllda av den Helige Ande], och de skall inte sörja mer. 13  …Unga och gamla ska glädja sig tillsammans. Jag skall förvandla deras sorg till glädje och trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse. 14  Prästerna skall jag mätta med utsökta rätter och mitt folk skall mättas av mitt goda, säger HERREN.

När Jesus har kommit in och berört oss på djupet, inser vi att det inte finns någonting i den här världen som kan tillfredsställa det innersta. Det kan bara Jesus. Yttre omständigheter eller olika åldrar och generationer blir oväsentligt. Alla åldrar är tillsammans i Guds familj.

…16 Men så säger HERREN: Sluta med din högljudda gråt, låt inte dina ögon fälla tårar. Ty ditt verk skall få sin lön, säger HERREN, och de skall vända tillbaka från sina fienders land.

Ser bönesvaret omöjligt ut? Var alla tårar och böner förgäves? Många kristna gråter och sörjer över sina barn som valt sin egen väg. Och vi har alla människor som vi ber för, som har valt andra vägar än Guds väg.

Paulus skriver:
1Kor 15:57  Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus. [Anden leder oss in i Jesu seger] 58  Var därför fasta och orubbliga, mina älskade bröder, och arbeta alltid hängivet för Herren, eftersom ni vet att ert arbete i Herren inte är förgäves.
Lydnad till Guds vilja och bönerna är inte förgäves.

Jer 31:17  Det finns hopp för din framtid, säger HERREN. Dina barn skall vända tillbaka till sitt land. [de ska komma och inta sin arvedel i Kristus – bönesvaren kommer i sin tid] 18  Jag har hört hur Efraim klagar: “Du har tuktat mig, jag har blivit tuktad som en otämd kalv. Omvänd mig, så blir jag omvänd! Ty du är HERREN, min Gud. [vi måste t o m be Gud om hjälp att vända om och komma rätt. ”Efraim” får här representera alla dem som gått vilse] 19  Ty sedan jag har vänt om känner jag ånger, och sedan jag har besinnat mig slår jag mig på höften. [Guds Ande överbevisar om synd och verkar förkrosselse och ånger i hjärtat] Jag både blygs och skäms då jag nu bär min ungdoms förnedring.” [Syndarens bekännelse och bön. I Guds tuktan kan det ingå att man får se konsekvenserna av sina egna val för att förstå hur fel det var att vända Gud ryggen] Gud säger:
20 Är inte Efraim en dyrbar son för mig, är han inte mitt älsklingsbarn? Ju mer jag går till rätta med honom, desto mer tänker jag på honom. Därför ömmar mitt hjärta för honom. Jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN. [Här lär vi känna Guds hjärta till ”förlorade söner och döttrar”]

ÖKNEN
När Gud ger ett löfte brukar vägen dit gå genom en öken, andligt sett. Det betyder fostran och en förberedelse för det som kommer.

Jer 31:2  Så säger HERREN: Det folk som kommer undan svärdet finner nåd i öknen. Israel får gå dit där jag ger det ro. [Gud gör ett verk i öknen även om vi tycker att inget händer och vi undrar om vi någonsin ska komma in i Guds löften?]

Vi kan aldrig hoppa över öknen. Det går inga direktflyg in i landet /in i löftena… även om vi kanske önskar det ibland. Landet är ju en bild på Jesus Kristus /Messias och alla löften, som har sin fullbordan i honom.

2Kor 1:20  Ty alla Guds löften har i honom fått sitt ja. Därför får de också genom honom sitt amen, för att Gud skall bli ärad genom oss.

I öknen ställer oss Gud i omöjliga situationer… han kan hålla tillbaka resurserna [som han gjorde med Israels folk] men han har allting förberett.

Gud lät oss leva i flera år under existensminimum med en ekonomi som inte gick ihop, mänskligt sett. Men jag minns när frågan kom senare under bön: ”Har något fattats er?” och jag måste ärligt svara: ”Nej, Herre, inget har fattats oss!” (Paulus var förtrogen med både hunger och brist, så vi kan inte ta något för givet, Fil 4:11-12).

I öknen kan vi känna oss lika tomma och torra som omgivningen, för att vi inte ska bygga på känslor och upplevelser eller något annat än den enda fasta grunden: JESUS. I öknen lär vi känna Gud och vi lär känna oss själva ”och finner nåd”. Jag minns tillfällen när inspirationen har varit på “sparlåga” och jag har frågat Gud: Går jag i köttet nu? men svaret har varit: Gå framåt i tro och lydnad.

Mose påminde Israels folk:
5Mos 8:2  Kom ihåg hur HERREN, din Gud, i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. [troheten prövas] 3  Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han gav dig manna att äta, en mat som varken du eller dina fäder kände till, för att han skulle lära dig förstå att människan lever inte bara av bröd, utan av allt som utgår från HERRENS mun.

Jesus prövades i öknen efter dopet i Jordan då Fadern talade direkt från himlen och sa: “Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.” (Hebr) Min Son, David [= den älskade]. David var på flera sätt en förebild på Messias och Messias kallas “David” i en del profetior i GT (t ex Jer 23:5, 30:9, Hes 34:23, 37:24-25, Hos 3:5).

Matt 4:1  Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen. [grundtextens peirasmos betyder frestas (av djävulen) eller prövas (av Fadern). Ordet beskrivs ”att pröva en sak, som metaller prövas genom eld”, att testa moraliska egenskaper 2  Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till sist hungrig. 3  Då kom frestaren fram och sade till honom: “Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd.” 4  Jesus svarade: “Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” [Fadern hade sagt: ”Denne är min Son” och Jesus behövde inte bevisa det. Han gjorde bara vad Fadern sa och inväntade Faderns ledning.
Den Onde försöker på samma sätt att locka oss bort från beroendet av Gud och troheten till Jesus: ”Hur kan Gud tillåta att du går här och lider…? Det är lika bra att du ger upp nu för det kommer bara att bli värre…” eller ”Visa att du har auktoritet att göra tecken och under” – så talar den gamle ormen]

En par saker som vi får lära oss och blir påminda om i öknen är att inte springa före Gud och att avslöja djävulens listiga angrepp och falska läror.

I ökenvandringar får vi lära oss att förtrösta på Gud och inte oss själva. Det är många gånger en svår läxa. Vi läser om när israeliterna stod inför Röda havet och deras förtvivlan. När vi själva står inför omöjliga hinder förstår vi bättre hur det var.

VÄGMÄRKET
Jer 31:21  Sätt upp vägmärken [tsiyun] åt dig, skaffa dig vägvisare! [(1917 års översättn.) Res åt dig vägvisare] Ge akt på vägen, på stigen där du vandrade… [”Ge akt” (”set thy heart”), fäst ditt hjärta vid vägen där du vandrade. Hjärtat måste vara med helt och hållet: viljan, sinnet, vänt till Jesus] Vänd tillbaka, du jungfru Israel, vänd tillbaka till dessa dina städer. [det här är också en uppmaning till alla som har lämnat Guds väg: Vänd om! Vänd tillbaka!]

Tsiyun är ordet för vägmärke, vägledande pelare.
Rot: tsiyah betyder öken, vildmark, karg, torka, ensam plats.
“Vägmärken i öknen” (som jag såg i synen).

Vägmärket måste vara tydligt uppsatt så att alla kan se och finna vägen. ”Här är vägen, vandra på den!” (Jes 30:21). Vägmärket pekar ut Guds viljas väg [korsets väg]. Även om det inte står bokstavligt om röd färg, står det röda profetiskt för blodet. 3Mos 17 talar om ”Blodets helighet”.

3Mos 17:11  Ty kroppens liv är i blodet, och jag har givit er det till altaret, till att bringa försoning för era själar. Det är blodet som bringar försoning genom själen som är i det.
Detta pekar på Jesu blod, blodet som ger liv! Varje kroppsdel som inte har blod, har inget liv. Blodet i GT fick bara användas för ett enda syfte: till offer.

BLODET
Påskalammets blod var det enda medel som renade från synd. Det var beskyddet som man strök på dörrposterna (i Egypten) så att Fördärvaren inte kunde komma in i huset. Blodet befriade och ledde ut från slaveriet och in i ett nytt liv. Jesu blod står för hans liv i oss.

1Kor 5:7  Rensa bort den gamla surdegen för att ni må vara en ny deg [en ny skapelse i Kristus], eftersom ni är osyrade [synden är förlåten och sonad]. Ty vårt påskalamm Kristus har blivit slaktat. 8  Låt oss därför hålla högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och elakhetens surdeg [medveten och utlevd synd], utan med renhetens [eilikrineia] och sanningens osyrade deg. [Det osyrade brödets högtid kommer direkt efter Påsken, då allt syrat (varje smula) måste rensas ut i husen. När Anden överbevisar om synd måste vi bekänna och göra upp]

Eilikrineia är grundtextens ord för renhet, klarhet, uppriktighet.
Rot: eilikrines betyder bedömd i solljus, prövad och befunnen vara äkta, ren och uppriktig. En beskrivning på JESUS.

RENSA UT SURDEGEN
På Jeremias tid blandade folket in främmande religion [surdeg] i sin gudsdyrkan. Idag hör vi en del kristna ledare som irrar omkring i mörker i öknen och säger att det finns bra saker att hämta från alla religioner. Vi ska läsa vad Gud sa till Israels folk om främmande religioner, dvs. surdeg:

1Mos 7:25  Deras avgudabilder skall du bränna upp i eld. Du skall inte ha begär till det silver och det guld som finns på dem och inte själv ta något av det, så att du blir snärjd av det, för det är avskyvärt för HERREN, din Gud. [tro inte att det finns något gott att hämta där] 26  Du skall inte låta något avskyvärt komma in i ditt hus, så att inte också du drabbas av tillspillogivning. Du skall räkna sådant som ytterst skändligt och avskyvärt. Det är tillspillogivet.

Det finns alltså inget gott att hämta i främmande religioner. Följ inte sådana ledare och lärare, för vi är inte kallade att irra omkring i öknen. Vi har blodet på dörrposterna i våra hjärtan och låter Gud städa i huset (våra liv). Vi rensar ut surdegen och följer vägmärket [korset] på Guds väg.

1Kor 10:14  Därför, mina älskade, fly bort från avgudadyrkan.
…20  Nej, vad hedningarna offrar, det offrar de åt onda andar
[demoner] och inte åt Gud, och jag vill inte att ni skall ha någon gemenskap med de onda andarna. 21  Ni kan inte dricka både Herrens bägare och onda andars bägare. Ni kan inte ha del både i Herrens bord och i onda andars bord. [”ha del i” – enbart att närvara och äta av något som hedningarna hade offrat var illa nog på den tiden, även om man inte offrat själv – det räcker med att delta i yoga, zenmeditation, seanser eller andra s k övningar från främmande religioner för att öppna för den onda andevärlden]

Jer 31:25  Ty jag skall stärka trötta själar, och alla utsvultna [daav = bedrövade, misslyckade, tid som slösats bort] själar skall jag mätta.

”Guds ängel” [Messias] som ledde Israels folk i den stora ökenvandringen till landet i GT, kom till sitt folk som han hade lovat. Det var ett folk som levde under religiösa slavok och tunga bördor. Samma religiösa slavok förekommer idag:
Du måste betala tionde och stora summor i kollekten (om du vill bli helad /bevara ditt helande)”, ”desto mer du ger desto mer får du” …du måste vara med på alla gudstjänster och samlingar… du måste vara med i en cellgrupp /hemgrupp …du måste engagera dig i församlingen och göra det ledarna säger …du måste evangelisera… du måste… annars går du emot Gud och Guds vision…”
Religiösa slavok handlar egentligen om att behaga människor!


Jesus säger till alla som lever under sådana ok:
Matt 11:28  Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor [jagande efter att duga, jagande efter att lyckas, jagande efter framgång, jagande för att vara “andlig”… Den som är överbelastad med alldeles för tunga bördor], så skall jag ge er vila. 29  Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild [(grek) praos: ödmjuk attityd av lydnad, saktmodig] och ödmjuk i hjärtat [taipeinos: ödmjuk, (inre styrka) ett böjt sinne. Det påminner om profetian som jag läste upp på förra PM-mötet: ”Tiden är hård. Böj er för mig, säger Herren”]. Då skall ni finna ro för era själar. 30  Ty mitt ok är milt [nådefullt, välgörande, hälsosamt, nyttigt, det passar väl, ”som att möblera efter behov” (personligt format)], och min börda [phortion = personlig utrustning, (din) uppgift och kallelse] är lätt.”

Ska vi inte ge till Guds verk? Jovisst, ska vi det. Men när Guds Ande får leda, inspirera och verka inifrån blir bördan lätt. Annars blir det slaveri och krav och Jesus vill bryta alla sådana slavok. Evangelium handlar inte om vad vi gör för Gud eller för att vara människor till lags, utan vad Jesus får göra i och genom oss.

Jer 31:26  Vid detta vaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig. [Gud hade talat och uppenbarat allt detta i en profetisk dröm till Jeremia] 27  Se, dagar skall komma, säger HERREN, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. [som ”sädesfält /skördefält” där människor också andligt, får inta sin arvslott och del i Kristus]

Så låt oss fortsätta framåt, bedjande på Guds väg. Då kommer han att leda oss [föra oss] in i sina löften, både här i livet och i evigheten.

(Vi är inte lovade en jätteväckelse men vi är lovade en äkta väckelse bland dem som är bedjande och går Guds väg, den smala vägen).

This entry was posted in BIBLE STUDY. Bookmark the permalink.